Igår beställde vi känningar till jubileumet så jag hoppas verkligen de hinner komma! Imorse for vi till sjukhuset så kom ganska sent till skolan, men annars har dagen bara varit vanlig.

Såå great att det är fredag imorgon, ser verkligen super mycket fram emot helgen! Dels för att jag har varit så hiiimla trött på skolan hela veckan, men har också jätte roliga planer.

 

For till skolan tidigare idag med musikläraren för att vi ska hinna öva lite tills uppträdandet om några veckor. Var i skolan som vanligt bara och har sen ikväll haft sånglektion och också hunnit varit till fammo och fira henne då hon fyller idag. Känns som dagarna slöar sig fram verkligen eftersom jag är så himla skoltrött nujust!

 

Idag i skolan pratade vi om cancergalan som går på sjuan ikväll, och jag tycker det är så störande att vi inte har sjuan eftersom de på fyran jätte ofta säger något bra program som ska komma där. Jenny och Linette sa att jag nog borde ha den så jag kollade då jag kom hem, och såklart så hade vi den! altså hahah ååååh så störande att jag inte visste de före nu -.- så ikväll ska jag titta på det haha!

 

Måndagen har annars slöat fram sjuuuukt långsamt och jag skulle mer än gärna ta helg nu. menmen, fyra dagar kvar ännu. Ska trösta mig med 90210 nu, see ya!

 

Hade läkartid imorse så mamma och jag for först till Vasa till sjukhuset, så jag kom till skolan först till lunchen. Stanna efter skolan och öva med musik och efteråt hade vi nsk så först för lite mer än en timme sen kom jag hem och nuu ser jag idol. Så här känner jag iaf för att det är fredag↓

 

Skolan hade idag ordnat att vi alla skulle få åka på teatern Fighting Star! Vi på musiklinjen fick också först en guidad rundtur genom teatern och det var faktiskt ganska intressant. Pjäsen gillade jag också så det blev riktigt braa.

 

Idag har jag tittat 90210, bakat och varit till banken, vuxenpoäng! haha anyway, ikväll har jag sånglektion och imorgon e de back to school igen. Har inte så mycket mer att säga just nu så vi avslutar såhär.

 

Mamma och jag for till Jeppis idag då, och allt gick helt bra. Var på avdelningen mellan halv 11 och halv 3, efter det hämta mamma mig igen och vi for mellan lite olika butiker och sånt innan vi tisist for hem igen. Egentligen är ju idag sista höstlovsdagen men eftersom vi har dagsverk imorgon är vi lediga från skolan då också, awsm!

 

Har inte mycket att komma med nu. Typ bara fyra bilder. Ser just nu på Drive på tv men vi får se om jag orkar se klart den. Har suttit i jag-vet-inte-hur-länge och försökt komma underfund med varför huvudpersonen heter Ryan Gosling men sen på vissa ställen står det Ryan Eggold, facepalm då man inser att det är två helt skilda personer.. (som ser exakt likadana ut!)

 

Kom hit igår kring halv 1 svensk tid, jogge mötte upp mig och vi traska till deras lägenhet med mina väskor. Gick sen tillbaka till stan och titta lite snabbt i några butiker bara innan vi gick och träffa en av jogges kompisar, sen följde vi med henne och gjorde fuck-cancer-armband till ett ställe där dom sedan skulle sälja dom för att hjälpa cancer drabbade. Satt där i några timmar och gick sen tillbaka och senare såg vi på idol.

Idag for jag, jogge och Jenny in till stan på lite shopping där jag använde aaallt för mycket pengar och det känns inte som att jag köpte nånting alls haha.. for hit tillbaka och gjorde middag och ikväll planerar vi att gå på bio :) imorgon hinner vi väl egentligen itne göra någonting alls eftersom jag måste på bussen till båten klockan 12. Åker sen till pappa och stannar där till måndag då mamma hämtar mig och vi far till jeppis. 

 

Idag har det snöat, vilket nog ingen har missat med tanke på instagram och facebook haha. Behöver ju inte ens titta ut genom fönstret.. menmen, den smälter nog lika snabbt igen skulle jag tro.

Första dagen på höstlovet alltså och jag har i stort sett gjort ingenting förutom att sakna Fanny jättejätte mkt :( Ska bara packa lite ikväll ännu eftersom jag tar båten till Umeå imorgon bitti. Vet inte hur det blir med updaten, tar nog med datorn men är oklart hur jag får internet att funka där osv, men det får vi se. Hoppas ni får en bra helg iaf, det tror jag att jag kommer få! Kram.

 

Hela perioden jag varit sjuk har jag varit väldigt viktig med att hålla alla tankar för mig själv. Så fort någon försökt få fram något har jag alltid vägrat berätta och ofta suttit tyst. Största orsaken har nog varit att jag har varit så himla rädd för att få hjälp, och det visste jag att jag skulle få om jag berättade hur saker och ting låg till. Jag har bestämt mig för att jobba mot dom tankarna, eftersom det är enda vägen att övervinna dom. Därför tänker jag här och nu faktist berätta lite om min ätstörning, också saker jag egentligen är jätte rädd för att berätta.

 

I början hade jag väldigt svårt att acceptera att jag var sjuk. Varje besök hos ätstörningspolikliniken bestod av att försöka övertyga personalen om att allt var okej med mig. Att inget var fel. Jag visste alltid innerst inne att dom hade rätt, men den rösten fick aldrig komma fram. Jag var säker på att om jag erkänner, ens bara för mig själv, att jag är sjuk så kommer jag att bli frisk, och frisk = fet. Såå himla fel, men just då var det min sanning.

 

 

När jag väl accepterat att jag hade problem, och att det inte skulle "gå över" bara för att jag förstod allvaret, blev jag istället tvungen att jobba på viljan. Att förstå att man är sjuk är en sak, och ja det är första steget mot frihet, men det krävs ju så himla mycket mer. Om man själv inte vill kommer man absolut ingen vart.

 

I april började jag på dagvård. Mamma sa flera gånger innan jag slapp dit att om jag svimmar åker jag till sjukhus direkt, och jag har senare också fått höra att då jag började dagvård var jag bara dagar från att läggas in.

 

April månad, sen skulle jag få komma tillbaka till skolan igen och allt skulle bli bra, det var jag helt övertygad om! Men april tog slut och personalen tyckte inte jag var redo att åka hem än. Jag minns ännu hur arg jag blev, och efter många om och men kompromissade vi och det bestämdes att jag skulle stanna en månad till. Under den andra månaden började jag nog inse saker, jag trängde mig ut ur min egna lilla bubbla och lärde känna någon av de andra tjejerna lite bättre. Jag blev både skrämd av hur sjukdomen kan skada en person, men jag fick också se vilken lycka man kan känna då man väl slår den på käften. Viljan att själv få känna den lyckan kunde ibland visa sig, men de sjuka tankarna slog rätt snabbt bort den.

 

Att börja skolan igen efter sommaren var något jag hade sett fram emot väldigt mycket! Att äntligen få komma tillbaka till kompisarna, och att faktist få uppleva saker igen, inte bara spendera tiden i en soffa mellan alla hundra dagliga måltider.

 

Min största rädsla just nu är att bli betraktad som frisk. Det kanske låter konstigt, det vore väl bra? Men när man är ätstörd både på utsidan och insidan ser människor en på ett visst sätt. När man sen går upp i vikt är det nog tyvärr många som tror att allt är bra, men det är det inte. Det går inte en dag, inte en sekund, utan att de jävla tankarna försöker trycka ner mig. Varje dag är fortfarande en enorm kamp, det är fortfarande samma tankar och ofta lika starka. Men jag är starkare än jag var förut, och därför klarar jag ibland av att ignorera dem. Men dom finns kvar, varje dag.

Bara en dag kvar i skolan och sen e de höstlooov, woohh!! Torsdag ska jag bara chilla vad jag vet än så länge iaf, men fredag morgon stiger jag på båten till Umeå för att hälsa på broshan, är där hela helgen och kommer hem söndag kväll igen.